4:48


Music Extreme, Issue #40
A spoken intro with some background sounds and electronic noises open up this album of brutal metal music. Here we have elements of thrash metal, hardcore and death metal all combined into the Aktiv Dödshjälp own musical personality. The guitars are fast and have that modern thrash feeling that distinguishes them for example from pure death metal bands. The drumming is intense and fast and at the same time leaves enough space for the guitars and the vocals to develop their ideas. The vocals are really extreme and it is like if someone is torturing this guy before he spits with all hate and anger the lyrics. The rhythm section is tight and interacts really well with the rest of the band. I have to remark the special sound that this recording has, where the guitars and drums are loud and at the same time have sort of an industrial feeling that makes sound machine-like fitting well the spirit of the music.

Södra Promenaden 12 2007 Porträtt av hopplösheten
Den här plattan sätter du inte direkt på när du behöver muntras upp. Tomas Nilsson, som är Aktiv Dödshjälp, har skrivit en obehaglig, men stark, koncepplatta om vägen till ett självmord. Bakom låttitlar som "Slav under smärtans missionär", "Där döden tar vid tar helvetet slut" och "Livets brutala vansinne" tecknas ett porträtt av hopplöshet, meningslöshet och ångest i snabba snapshotbilder. Musiken gnider in budskapet i dig - det är tung käng som lutar sig åt death metal-hållet, i de bästa stunderna påminner "4.48" om Skitsystem och Disfear. När du lyssnat klart och lagt ifrån dig texthäftet (det är förutsättning att man läser texterna samtidigt som man lyssnar, annars blir skivan rätt ointressant) är man ganska mörbultat. "4.48" är ett album som berör.
Mikael Sörling

Slavestate 6 2007
Klockan fyra och fyrtioåtta på morgonen är enligt dramatikern Sarah Kane den tid då flest självmord äger rum. Antagligen har hon inte hittat på det själv, det finns säkert statistik på sådant. Aktiv Dödshjälp har valt hennes teatermonolog "4:48 Psychosis" som grund för sitt album, uppkallat efter just nämnda klockslag. Då jag själv sett en uppsättning av monologen är jag insatt i temat och måste säga att kvartetten förvaltar miss Kanes (som förresten också tog sitt eget liv 1999) arv väl. Texterna är upbyggda enligt ett sammanhängande koncept som följer de sista timmarna i berättarjagets liv. Från klockan 01:17 genom Socialt Haveri, Självrannsakan och Livets Brutala Vansinne fram till just.. ja, ni borde väl veta vid det här laget. 4:48. Musikaliskt rör det sig om desperat ångestkäng av det slag Halvfabrikat gjort sig kända för, med den skillnaden att det här är riktigt tungt och tight. Oftast har de släppt ifrån sig en hel del som känns halvfärdigt. Men med ett sådant bolagsnamn kanske det är just vad man kan vänta sig? Hur som helst, Aktiv Dödshjälp har snickrat ihop en av årets kängplattor. Punkt!

4/5
Michael Porali


Urkraft Webzine 3 2007
Mörker, död och förruttnelse i 12 akter bjuder Aktiv Dödshjälp på i och med "4:48". Aggressiv metalcore, och här snackar vi riktig hardcore med vissa metalinfluenser - inte bajsig amerikansk smörmetal - är inte mitt gebit, men jag kan inte värja mig från Aktiv Dödshjälps ursinningslösa audiella misshandel. Jag diggar detta skarpt!! Låttitlar som "Den Kalla SKuggans Hand", "Livets Brutala Vansinne" och "Slav Under Smärtans Missionär" skvallrar om svartsinne och visst passar skivan bäst vid de tillfällen då man mår lite skit. Rekommenderas till personer med en dyster världsbild!
3/5
Stefan Lejon

Lords of Metal
Being a reviewer you are bound to receive a CD that you don't have high expectations of at times, but that manages to impress you nevertheless. This is such a CD and I am sure they will make it into my yearlist for 2007. Aktiv Dödshjälp is a Swedish band that mixes punk, black metal and Unbroken-nesque hardcore into a mean and nihilistic musical blend. The CD-title refers to the time when most people commit suicide. That detail alone just shows how macabre, sinister and brilliant this band sounds. The production of this cd is as raw as the music. If there had been a soundtrack for the suicidal people amongst us they would probably choose to listen to this CD. Great band! That's about all I can say about it. You have to hear this!
92/100
Rick

Global domination
You know what's great? Reviewing an album in which the band responsible uses a language you have no familiarity with. These damn Swedes. On the other hand, it does make you really pay attention to the music, focusing on nothing other than the sonic assault. Yeah, I learned that from those hip magazines. Sonic Assault. What faggotry. Aktiv Dödshjälp, whatever the hell that means (I have the suspicion it has something to do with euthanasia. But what do I know), plays malicious domineering grindcore. It all starts off with a static-filled narration as intro and then it's all mayhem, riot and noise. At first, one might think that's a bad thing, right? Well, I actually enjoy this. A lot. Although technically grindcore, Aktiv Dödshjälp have a lot of slow-paced moments, and noisy as these fuckers are, all instruments sound distinct to me, and the vocals are a particularly nice surprise; naturally they emulate the sound of pigs screaming, but all in very good taste. What they're screaming about, I have no idea, but hey, they sound really pissed, so I'm good with that. The production isn't crystal-clear, nor it should be, considering the genre, but like I mentioned before, everything is perceived nicely and no qualms at all on the technical department. The punkish of grind meshes adequately with the death metal assault, so these lads have obviously got things in order. Some black metal influences, straight out of oldies (but goodies) like Darkthrone and Mayhem can also be noticed here, and that, to me, is always welcome. Extreme Noise Terror, Disrupt, Rotten Sound and the like, if you're into these bands, you should definitely check Aktiv Dödshjälp out. Good stuff. The cover: Some dead person or something like that. Maybe just sleeping. I don't know. I'd rather see Mary Mayhem here, since these guys know her. Fuckers. 7.5 fucking incomprehensible languages out of 10.
7/10
Euthanatos

Kulturzine
Som grädden på moset och som dammet från askan reser sig våran aktiva dödshjälp. På blott ett dussin låtar ska predikanterna hinna med att berätta hur ensamma tankar är ensamma tankar, hur folk mår dåligt och hur nära döden vi alla är. I dödens egen vaggvisa, black metal-aktiga "Förruttnelse", beskriver den mystiske Stangelius hur han känner sig klar med jordelivet och är redo att sjunka sex fot ner i jorden. Vad både omslagskonsten och texterna bekräftar är att Aktiv Dödshjälp mest handlar om hur förjävligt allt är. Väldigt mycket crust alltså. Dessutom får Sonny Starks sätt att sjunga mina tankar att börja jämföra nämnda sångare med Skitsystems egen Wallenberg, inte helt åt fel håll kanske. Vad beträffar bandets musik låter det faktiskt oftast rätt likadant från spår till spår. Precis som vi vill ha det alltså. Hur många gånger har man inte kommit på att Skitsystems låtar liknar varandra otroligt mycket och vid närmare eftertanke också kommit på att det inte spelar någon som helst roll? Ni som däremot inte håller med om det kommer antagligen ha lite svårt för Aktiv Dödshjälp.
/Niclas Boman

Folkzine
This was a bit of a dark record to review, because of the fact that it deals with suicide; hence the title 4:48, which is the time when the majority of people commit suicide. The record guides the listener through both single events in one person’s life, to ones happening from early at night at 1:17am, until the clock eventually turns 4:48. First track is a sampling of the person's self-examination, with some added distortion and echoing tunes; the whole thing sets an amazing and eerie mood. After that the music and Sonny's characteristic vocals breaks in with the first musical track and comes crushing down on you as a dark entity over your body. With haunting guitar melodies and licks, pummelling drums and a crushing sound, the music creates an impact that's hard to forget. If I were to try and pin the music down I'd ask you to try imagining a concrete solid base of crust, add some dark driving metal riffs and you're at least on the right track to begin with. I think to truly appreciate this record to its full extent, it's important to read along with the music in the lyric sheet. Because, the main part of the strength of the songs lies in the lyrics and to overlook them would be a grave mistake. Beside the lyrics in the inlay, you'll also find explanations to the tracks, which are very helpful and add to the experience of the record. I actually listened to the whole record without reading the lyrics and found several tracks quite boring and common. But when having the lyrics in front of me and after I had read the explanations, it opened up the music and raised it to a whole new level. - Making it one chilling ride through the night.
/Andreas

ABC nyheter
Hissig selvmordsbrev. Ut fra musikken å dømme var det nok lukket kiste i begravelsen til hovedpersonen i Aktiv Dödshjälps «4:48». Svensker er gode på aggresjon i musikk. Punken har alltid stått sterkt hos de blågule, og metall er de på ingen måte fremmede for. Aktiv Dödshjälp plasserer seg i det flotte grenselandet mellom disse to sjangrene, i nabolaget til Totalt Jävla Mörker og Skitsystem. Et nabolag som foruten fantastiske bandnavn kan skilte med en salig blanding av thrash metal-komp, punk-aggresjon og hardcore-vokal. Og svenske tekster, ikke minst. Jeg er virkelig svak for svensk. Det er noe ved Aktiv Dödshjälp som gjør den voldsomme aggresjonen mer troverdig og engasjerende enn de fleste andre punk/metall-band klarer. Om det er de svenske tekstene skal jeg ikke si sikkert, men det er godt mulig. Dessuten er produksjonen på denne plata akkurat passe rufsete, og det låter liksom mer menneskelig og naturlig enn for eksempel deres landsmenn Opeth. Og menneskelighet er jo essensielt når man skal lage musikk om personlig undergang og selvmord. For «4:48» er rett og slett et konseptalbum om en kvinnes selvmord, eller snarere bakgrunnen for det (4:48 er visstnok tidspunktet flest selvmord begås på). Ifølge bildene og tekstene i bookleten starter plata kl. 1:17 med «Intro - Självrannsakan», og gjennom tolv låter får vi innblikk i tankene og følelsene til en sliten ung kvinne før det hele avsluttes kl. 4:48 med det instrumentale tittelsporet. Og du verden, denne jenta har ikke hatt det greit. «Jag har rannsakat mig själv för att finna ett motiv till att fortsätta andas/Det facit jag fann speglar bara mörker» leses det i introsporet, og misbrukende foreldre, ignoranse og ensomhet portretteres gjennom plata. Emo, sier du? I tematikken, kanskje. I utførelsen, langt derifra. «4:48» er et album tuftet på raseri. Motorsagriff og panikktrommer driver store deler av albumets 25 minutter, men blir avløst av tyngre, fengende partier. Bandets vokalist Sonny Stark har et godt brøl. Når resten av bandet i tillegg skriker med på noen av refrengene, reiser pekefingeren og lillefingeren på min høyre hånd seg i ren fuck yeah-refleks. Platas høydepunkt er utvilsomt «Bakom Höga Murar». Her perfeksjoneres kombinasjonen av frenetisk jagende vers og forløsende, headbangingvennlige refrenger. Jeg tar meg stadig i å ønske meg en god brølestemme i løpet av «4:48», og spesielt under denne låta. «Socialt Haveri (Prolog)» gjør mye av den samme nytten, mens «Den Kalla Skuggans Hand» funker som en ett minutt lang eksplosjon. «Livets brutala vansinne» og «Fragil X» vil trolig motta anerkjennende nikk fra black metal-fans, de fyker avgårde i et sykt tempo med deilig frenetiske, til tider tostemte, gitarriff. Jeg liker denne plata veldig godt. Det er et selvsikkert og helstøpt album, og Aktiv Dödshjälp klarer å håndtere selvmordstematikken med både verdighet og troverdighet. Selvsagt kan det bli litt mye til tider, og musikken er kanskje ikke altfor variert, men hva så? Som en rask utblåsning av tettpakket aggresjon funker det som bare det. Og face it: Du setter ikke på et album av et band med navnet Aktiv Dödshjälp når du skal kose deg i sofaen med dama.

8/10
Stein Olaussen

Bira Webzine
Massmörd'ün 2007 albümünü beklerken, süpriz sayýlabilecek bir þekilde Massmörd vokali Sonny nin dahil olduðu yine bir crust olayý olan Aktiv Dödshjälp ile karþýlaþtým. Kadroyu da verenzi hemen:
Tomas Nilsson - gitar & vokal
Sonny Stark - vokal
Calle Larsson - davül
K.C - Bass

Aktiv Dödshjälp için ilk söylenebilecek þey üzerlerinde çok aðýr bir Skitsystem kokusu olduðu. Özellikle de Stigmata zamanlarýna çok yakýn iþler bunlar. (ki güzel biþey bu tabi!) Agathocles ile Skitsystem arasý diyebileceðim Slav under smärtans missionär albümdeki ilk darbe niteliðinde. Sonny nin kendini yýrtan vokaline Tomas'ýn destek verdiði yerlerde çok aðýr cinnet söz konusu. Den kalla skuggans hand ve ardýndan giren Utopisk verklighet albümdeki en klas parçalardýr gözümde. Utopisk verklighet'in giriþinde Tomas'ýn ne kadar Skitsytemcý bir insanevladý olduðunu çok net görüyoruz. Takdir ederim tabi ben Skitsytem faný adamý. Sonny nin vokalleri de Massmörd dekinden daha gýrtlaktan daha oturaklý gibi. Unleashed albümünde de bu model bir vokal bi olur bilemem. Sonuç olarak ''Ýsveçten crust/punk namýna babam çýksa dinlerim'' diyen bir adam olduðum için sevdim albümü. Ayný kafadakilere önerilir.

1. Intro - Självrannsakan
2. Socialt haveri (Prolog)
3. Slav under smärtans missionär
4. Tysta vittnen
5. Bakom höga murar (En förövares vansinne)
6. Där döden tar vid tar helvetet slut
7. Den kalla skuggans hand
8. Utopisk verklighet
9. Förruttnelse
10. Livets brutala vansinne
11. Fragil X
12. 4:48

11/13
Sodomy&Lust

It's a trap!
Maybe it's because I've been on a bit of nostalgia trip, but Swedish crust act Aktiv Dödshjälp reminds me a lot of brutal mid-90s metalcore, stuff like Fall Silent, Gehenna (US) or maybe Morning Again. The kind of stuff that's definitely more metal than 'core and heavy on the breakdowns. On the other hand, Aktiv Dödshjälp is probably far more rooted in d-beat and death metal. Despite the verse-chorus-breakdown/no-bullshit arrangements, the record "4:48" is chock-full of dark, ominous leads and fierce tremelo picking, sometimes even breaking into melodeath harmony. Lyrically, I don't think I've heard a more pessimistic record in a long while (until I get the new Shining, I guess). Take the name Aktiv Dödshjälp - active euthanasia. And "4:48", the album's title? That's the time most people commit suicide. Today's song "Tysta vittnen" ("Silent witness")? Actually one of lighter tracks in that it only deals with repression and subordination, not a pointless life lived in pain. Heavy stuff all around.
7