EN TID AV SMÄRTA & FÖRNEDRING
Reviewed by Sebastian ”skinnlös” @ helvetet.org
Hur mycket hat, avsky och förakt får man plats med
på dryga 9, ynka minuter?
Mer än du kan ana.
Med sitt andra släpp bevisar kängpunkarna i Aktiv Dödshjälp,
återigen, att de inte behövs mer än 6 spår för att totalt golva sin lyssnare.
Likt sin föregångare bjuder ’En tid av smärta och
förnedring’ på lyrik så becksvart att du gång
på gång sträcker dig efter taklampans strömbrytare,
dock blir det aldrig fullt lika intimt som på ’Allt hopp e ute’.
Istället behandlas mest utomstående ämnen,
dock ur samma kritiska synvinkel.
Här vinner Aktiv Dödshjälp många poäng hos mig,
att skriva om hat i sig är ett tämligen simpelt åtagande,
det finns alltid något, eller någon, som retar gallfeber på en.
Men att göra det på ett sätt som känns genuint är det få som behärskar.
Det gör det här bandet,
textförfattandet känns aldrig någonsin krystat utan väldigt äkta,
och det ska de ha en stor eloge för.
Inte ens när det vrålas middagsrecept i spår #4,
’Exotiska grillspett med sötstark mangosås’, blir det fel, bara förbannat jävla kul.
På den musikaliska fronten bjuds vi på mängder med nya knep,
eller vad sägs om en riktig rökare till grindlåt?
Redan nämnda ’Exotiska grillspett..’
är just detta, en våldsam grindsmocka som ångar på likt ett X2000
i färd mellan Sundsvall och Gävle,förkrossande tyngd och hurtig fart
resulterar i fullständig succé.
Inledande ’Psykisk våldtäkt’ är en renodlad
kängdänga som träffar rätt i juvelerna,
låten stoltserar även med en löjligt smittsam refräng som
gräver sig fast i huvudet och vägrar att slänga upp vit flagg, det är bara att kapitulera.
’Hatets begär’ är en något anonymare liten historia som förutom
* fantastisk lyrik och enstaka mos-riff inte
bjuder på något utöver det vanliga, bättre finns att hämta.
Raskt hoppar vi vidare till spår #3,
’Beväpnad för att döda’, här snackar vi kvalitet.
Detta är utan tvekan bandets hittills finaste stund,
en låt som grundar sig i traditionell kängpunk
men sträcker sig långt in i den hårda metallens värld.
Verserna piskar tvåtakt så det ryker om det,
men det är i refrängen som det blir riktigt farligt.
Här bombarderas trumhinnorna av ett thrash-doftande
stompriff lika fläsksvängigt som ett kylskåp på söndagspromenad.
’Totalt jävla misslyckad’ känns som en ’Hatets begär’ del 2,
fast med en härlig inledning och läckert ilsken scream-along
refräng som lyckas kompensera för de något bleka verserna.
Räds ej, det slutar gott, fast på ett ont sätt.
Det avslutande titelspåret bjuder på mer känslor än
vad som borde vara mänskligt möjligt att sätta på skiva.
Ett apokalyptiskt riff och taktfast trumspel utgör grunden för denna ångvält,
ovanpå allt detta hörs en mjuk stämma, väsandes en historia om oförlåtligt svek.
Stämman tillhör gitarristen Tomas Nilsson,
tillsammans med sina medmusikanter lyckas han här skapa en
nästan episk berättelse som badar i mörker och ångest.
En känslosam och storslagen avslutning som erhåller applåder från min sida.
Jag vill även skriva ett par rader om produktionen,
som fått ett rejält ansiktslyft denna gång.
Till och börja med har gitarrerna har fått ett rejält tryck,
det känns ända in i ryggmärgen när refrängen i
’Beväpnad för att döda’ brakar loss.
Även trummorna har fått ta ett kliv framåt,
med undantag för ett par virvelslag i
’Exotiska grillspett..’ så är varje träff så klar och tydlig som man
kan önska sig.
Nu till det riktiga glädjeämnet, nämligen basen.
Jag blir så överlycklig när det går att urskilja
ett ordentligt muller under det övriga manglet,
som en stor och mysig filt värmer det ända från topp
till tå, det är så skönt.
En stor tumme upp.
Vad blir betyget?
Avsaknaden av de omedelbara hitlåtarna som
fanns att hitta på förstlingsverket, ’Mordbrand’,
’Gråtens kalla bris’ och ’Trasig själ/Trasig värld’,
drar ned betyget något.
I slutändad kan jag dock inte annat göra än
hylla detta band för den musik de lyckas skapa,
sällan hör man något så sprängfullt av ilska och vrede,
något som i sina bästa stunder slår så otroligt hårt
att du knockas till golvet och stannar nere.
Stort plus i kanten även för beslutet att inkorporera lite
mer metal-sväng i det annars så kompakta kängöset.
Hur mycket hat, avsky och förakt får man plats med på
dryga 9, ynka minuter?
Mer än du kan ana.
Betyg: 4/5
Sugen på att erhålla ditt eget ex av denna skiva?
Skicka då iväg ett mail till antingen Misstro här på Helvetet.org,
eller beställ den direkt från skivbolaget på http://www.chasedbyfear.tk
Reviewed by Stefan
How many times haven’t we heard the bands boasting
how killer and self-loathing their releases are
and that they are the “soundtrack to your nightmare”
or coming up with warning disclaimers that are meant to keep “normal”
people away from the record? And all we got was a good laugh at,
its best, for these attempts. But when I put Aktiv Dödshjälp’s
(translate: Euthanasia) new release
“En Tid Av Smärta Och Förnedring” (translate: A Time of Pain and Humiliation)
and push play I get blown away.
I think this can as might as well be the soundtrack
for any self-loathing, homicidal and suicidal
individual that’s out for a “fun night out”.
The record spins at 9 minutes and 9 seconds,
but you get a lot of angst for that time and money.
Musically Aktiv Dödshjälp is somewhere on death metal and grindcore.
The vocals must be one of the key elements for the band;
it expresses those bittersweet feelings of angst and self-loathing
that you’re so familiar with (because let’s face it,
if you listen to this record and like it you’re not a happy hippie).
As mention the vocals are a key element,
but they work remarkably along with the pounding drums,
the pulsating bas and the grinding guitar.
A symbiosis better than this it’s hard to find,
no matter what the genre is.
It’s not every day you stumble upon such great work
crafted by such talented musicians.
There are of course great bands that deliver those feelings
that Aktiv Dödshjälp also does, but it doesn’t necessarily mean they are skilled musicians.
I can’t say which song I like best, but I love the irony of the song
“Exotisk Grillspett Med Sötstark Mangosås”
(translate: Exotic grill with sweet strong mango sauce)
which basically is a cooking recipe and has nothing to
do with either death or anxiety.
Maybe the song is the antithesis of the whole release,
I haven’t really thought of its meaning.
Maybe they just wanted to have a laugh on the fans who don’t know Swedish,
maybe they just have a lot of humour and wanted to not get that
“true as fuck” brand on themselves.
Whatever the reasons, the song still melts along with the rest
making those 9 minutes the album for your coffee break at the office.
The closing track “En Tid Av Smärta Och Förnedring”
closes the open wound with spoken vocals along with some
background growls and mellow, mid-paced melody.
I think the message of the recording is pretty clear,
even though they don’t shout it out loud. I’ll let you think of that one.
This is by no means technical death metal and if I may
say so I don’t give a fuck what the genre is
that the lads play, all this genre dropping has gotten out of hand,
so I’ll just say this is something to get immediately if you want good music.
Genre dropping I’ll let you do.
AKTIV DÖDSHJÄLP En Tid Av Smärta Och Förnedring CD
(Chased By Fear)
This is the second release from Aktiv Dödshjälp and just as
last time it’s a home burned CD with a professionally done cover.
Both good looking and cheap - that’s punk for ya!
And also just as last time this is fast, metal influenced dark punk.
The vocals are screamed out with a lot of frustration
behind them and are backed up by music that varies from pretty
straight up hardcore to grinding beats and heavy rhythms.
The lyrics are very dark and touch
issues like psychological rape,
the new deadlier bullets cops use,
people laughing at you behind your back, etc. etc.
No happy stories here.
There are a lot of bands right now which lyrics
deal with personal hell in the shape of a
nxiety, suicidal thoughts, loneliness and similar.
So many in fact that I start to question if they really feel this way or if it’s just the
latest trend like all those ”war sucks” lyrics.
I don’t know, but I get suspicious. But it seems as if Aktiv Dödshjälp is honest enough,
which I guess isn’t too good either come to think of it.
Not saying that they sound totally alike,
but Aktiv Dödshjälp fits nicely together with other Swedish bands like
Personkrets 3:1, Radioskugga, Totalt Jävla Mörker, Human Waste etc.
[Krogh]
AKTIV DÖDSHJÄLP
En Tid Av Smärta Och Förnedring
CD-R / 6 låtar / Chased By Fear / CBF01
Grabbarna från Finspång är tillbaka och precis som på ”Allt Hopp e Ute”
(Se Backlash #14) så vevas det på ganska friskt
och även denna gång bjuds vi på sex låtar råpunk
som doftar såväl grind som käng och ja,
ett jävla bränn helt enkelt.
Här är dock ljudet fetare & Petters sång är nu
ännu mera desperat fast samtidigt bättre rent fraseringsmässigt.
Att Petters sång är helt jävla bäst bevisas med all önskad tydlighet i
”Exotiska Grillspett Med Sötstark Mangosås”
där han helt enkelt vrålar ut ett recept men det är bara så
rått att man inte tänker på det om man inte sitter med texten framför sig.
Klockrent! Det som gör att den här plattan inte kommer upp i
femma betygsmässigt vilket föregångaren gjorde,
beror på att låtarna är inte lika direkta & feta.
Visst, efter ett par genomlyssningar så växer dom & man
hör en del schyssta prylar som man inte hör till en början men det räcker inte hela vägen.
Dessutom tonar de ner tredje låten, sånt är fan förbjudet!
Nåväl, skaffa plattan eller självdö.
Backlash, Yxan
Review by Phuling - http://www.mylastechapter.tk
The latest output from the Swedish crust newcomers,
this time with much better artwork and a much better production,
but still the same pissed off and raging crustcore reeking of a love for Skitsystem.
Lyrics inspired by everyday's misery and misshapens
lays the foundation for a truly angst-filled experience.
Add to that a major frustration, and this is what you get -
Some fucking ass-kicking crust.
The fact that this was released as a demo cd-r and not as a real record is such a damn shame.
I really hope Aktiv Dödshjälp'll get the attention they deserve.
For track four they try out some grinding,
which works alright.
But it's the fucking ripping crust tunes that really get you going.
The guitarist Tomas told me they'd probably
be trying out more grinding in the future.
This worries me, as #4 doesn't even begin to
match the brutality of the rest of the demo
- The angst and the anger goes missing. Anyway,
I freaking adore Aktiv Dödshjälp, and this demo rips!
8.5/10